Nyheter

Intervju med Christina Jansson på Stockholms Sjukhem

Läs hela intervjun från MISsivet nr3, 2017 med Christina Jansson från Stockholms Sjukhem om deras resa mot nya ISO14001.

>>Provläs hela senaste MISsivet här (även för icke medlemmar)

Stockholms Sjukhem:  Certifierade enligt ISO 14001:2015 

Christina Jansson är miljö‐ och kvalitetsutvecklare på Stockholms Sjukhem som är certifierade enligt  ISO 14001:2015 sedan våren 2017. Hon är positivt inställd till förändringarna som uppdateringen av  standarden medförde och framhåller att de har inneburit ett lyft för miljöarbetet. 

Hej Christina, vad tycker du är bra med den nya ISO 14001‐standarden? 
Jag måste säga att jag gillar att man ”standardiserat standarden” – det gör det lättare för certifierade  företag som vill integrera sina ledningssystem. Det underlättar också att ta hjälp av andra standarder  i sina ledningssystem, även om man inte siktar på certifiering. Jag tycker också att uppdateringen på  ett sätt ”blåste liv” i miljöfrågorna och gav möjlighet att förnya och förtydliga. Även om  ledningssystemen revideras årligen så finns det viss risk att de stagnerar lite.  

Har förändringarna i standarden ändrat ert ledningssystem och ert dagliga arbete?  Livscykelbaserat tänkande är något som har upplevts som väldigt positivt ute i verksamheten. I vårt  miljötänk har vi redan tidigare resonerat längre än bara ax till limpa – vi tänker ”jordmån till ax till  limpa till biogas”! Standarden har gjort att vi fått mer utrymme att höja blicken ytterligare och bygga  in det här tänket i alla våra processer.  

Det minskade kravet på dokumentation har underlättat integrationen av vårt miljöledningssystem  med kvalitetsledningssystemet och vårt arbetsmiljöarbete. Vi vill ju inte ha varsitt ”stuprör” för  systemen, utan vi vill att de ska sitta ihop. När det gäller minskade krav på dokumentation tycker jag  att det är viktigt att inte misstolka det lägre kravet som att dokumentation inte längre behövs –  mätningar och övervakningar kan visa att dokumentation tvärtom kanske behövs i större  utsträckning. Då är det viktigt att börja i rätt ände och bedöma varför dokumentationen behövs i så  fall. 

Det nya sättet att tänka kring risker och möjligheter har också varit ett lyft! I vår bransch är  risktänkandet med i allt vi gör men att systematiskt arbeta med möjligheter, som är den positiva  sidan av risk, gör det hela lite roligare.   

Vi har också gått djupare i vår analys av intressenternas krav, behov och förväntningar. Det är  extremt viktigt för oss att vi är relevanta för våra intressenter – det är ju dem vi är till för, så vi har  känt ett behov att gå djupare i den delen av arbetet. Vi ser vår omvärldsbevakning som en viktig  framgångsfaktor och är mycket medvetna om våra intressenters krav, behov och förväntningar, som  ju förändras över tid. Vi har regelbunden kommunikation med interna och externa intressenter  genom olika mötesforum, utbildningsprogram, föreläsningar, nyhetsbrev och så vidare. 

Finns det något du tycker kunde vara bättre i den nya standarden? 
Jag måste säga att jag inte tycker att det finns något dåligt – faktiskt bara bättre! Det är enklare,  mindre krav på dokumentation och högre krav på att man faktiskt gör det man säger att man ska  göra. Jag kan se att det här ligger i fas med och driver på den ständiga förbättringen i verksamheten  och ledningssystemet, där det kanske finns en tendens att börja med mycket styrning, men med  tiden hamnar fokus på själva genomförandet. Uppdateringen ligger på det sättet i fas med  utvecklingen av vårt ledningssystem och ingår på ett naturligt sätt i PDCA‐hjulet.

Ni var ju tidigare certifierade enligt den tidigare standarden – hur gick övergången till? 
Vi började med en GAP‐analys och hittade 21 ”att göra‐punkter” som vi arbetade intensivt med. Vi  passade på att ta avstamp i förbättringsförslagen från föregående revision, så vi fick så att säga två  saker gjorda samtidigt. Det resulterade i ett åtgärdspaket, och sen var det bara att köra! Vi lade  mycket fokus på att involvera högsta ledningen redan från början i uppdateringen, inte bara för att  det gick att utläsa ur standarden utan för att det stämmer överens med vår värdegrund. Ledningen  fick som grupp gå utbildning i nya standarden och jobba mycket och nära med uppdateringen, vilket  gjorde att de allra flesta åtgärderna genomfördes på övergripande nivå. Jag gick själv en extern  utbildning så att jag kunde hålla i den interna utbildningen för ledningen. Vi genomförde även  förnyad grundutbildning i revision enligt nya standarden med vår fantastiska grupp internrevisorer  som också fick kännedom om standardens nyheter och reviderade revisionsprogrammet. Vi har  också varit noga med att kommunicera den nya standarden i introduktionsutbildningen för  nyanställda, via intranätet och på våra ordinarie möten. 

Vad vill du ge för tips till andra verksamheter som håller på att gå över från den gamla till den nya  standarden? 
Ledningens engagemang är A och O. Som utgångspunkt tycker jag annars att GAP‐analys är väldigt  viktigt. Sen är utbildningsinsatser och kommunikation av stor vikt för att genomförandet ska bli  enkelt och effektivt. Vi såg också att det var bra med tydlig struktur och möjligheter att ”checka av”  steg i implementeringen, alltså att våra framsteg var mätbara. Sen är det nog viktigt att prioritera ‐  för vår del la vi mycket jobb på en djupare intressentanalys, eftersom det är viktigt för just vår  verksamhet och våra värderingar. Jag skulle också rekommendera att göra internrevision enligt nya  standarden ganska tidigt, så att man hunnit ”testköra” innan det är skarpt läge. Det är viktigt att ge  sig tid att göra uppdateringen ordentligt. Uppdateringen innebar för vår del en bra möjlighet till  omtag och förnyelse, och jag tycker att alla verksamheter borde utnyttja den chansen!

//Matilda Michélsen